Välkommen till min kultursida!

En renodlad kulturblogg.

söndag 15 juli 2012

Tillbaka i bloggvärlden igen!

En lång tid har min tystnad i bloggvärlden varit nära nog kompakt. Kanske blir det annorlunda nu. Jag har flyttat. Från storstaden till Gärdebyn i Rättvik. Det tar tid att ställa om. Det är mycket som ska ritas om på kartan i mitt liv, i vårt liv. Men nu är jag här och börjar med att komma tillbaka med mitt 365collage and assemblage-projekt. Här är den senaste uppdateringen!

http://collageartprojekt.tumblr.com/365 collages and assemblages

onsdag 4 april 2012

Snart dags för f-6:ans vårsalong!

 

Välkomna på Vernissage
fredag 20 april kl. 12:00 - 13:00 på Valsta bibliotek! Under vernissagen kommer också antologin "Det Blå Huset" att finnas till försäljning. 

Mer info kommer att finnas på Kumihimos blogg.

Utställningen pågår t.o.m. 11 maj och kan ses under bibliotekets öppettider
Kon.takt: Anita eller Millan


Senaste nytt från Kumihimo!


Klicka här: Kumihimo

torsdag 29 mars 2012

Ett litet häfte med dikter: Det Blå Huset

Framsidesbilden har Dan Hasan gjort
Snart kommer den från tryckeriet. Diktboken.som vi har väntat på. Flera provex senare i jakten på tryckfelsnisse ska den nu vara fri från skavanker. Processen bakom boken är värd att lyfta fram. När det stod klart att Tomas Tranströmer skulle få nobelpriset i litteratur, var det ju naturligt att fördjupa sig i vår i dagsläget mest upphöjde författare!  De 7 elever som bekantade sig med Tranströmers poetiska värld är mina elever i åk 3-6. De här eleverna får slita mer än andra för att klara kursplanens mål i svenska, då de alla har funktionshinder av olika slag och behöver en lugn och strukturerad studiegång.

Vi började med att läsa "Det Blå Huset". Det var ju en mystisk text, där bl. a. någon som nyss var död, målade om huset! En tavla på väggen med ett skepp som har 17 segel! Ja den texten är ju fylld av Tranströmers metaforer!  Jag vet inte hur många gånger jag fick läsa den högt för eleverna! Det fanns en grundstämning i texten som de sögs in i även om inte allt blev påtagligt begripligt. Vi målade hus, blå hus och en av bilderna blev omslagsbild till boken. Vi skrev massor med texter med utgångspunkt från Tranströmers dikt. T. ex. denna:


Mitt i skogen ser jag ett blått hus
jag tror jag är död
trädgården är alldeles rörig
där inne målar jag väggarna från en ny vinkel en tavla
med 17 master och vinden blåser på tavlan i det blå
huset

                                                           av Josefin


Haikudikterna i Tranströmers senaste bok "Den Stora Gåtan" blev nästa steg i arbetet. Haiku hade vi arbetat med tidigare och nu blev det  fördjupning. Ett exempel på haiku med "knorr":


jag älskar choklad
min bästa chokladkaka
har jag i magen

                                                       av Jens

eller denna:
En svartvit skata
som flyger till ett träd
Den fastnar.

                                                           av Fatima

två sländor av Jens Westlund
Något hände under tiden vi arbetade. Skrivandet förändrades. I mötet med Tranströmers texter blev det tillåtet att inte bara skriva glada saker som att solen lyser och sommaren är varm. Mörkret kom in i elevernas texter, det som känns svårt och det som känns sorgligt och framför allt det som verkligen känns! Rädsla är en sådan känsla. Och kärlek. Diktens frihet blev så uppenbar när man kunde sätta samman ord på nya och oväntade sätt. I Dikten är allt tillåtet. Det finns inget som man inte kan dikta om. Det behöver inte ens handla om en själv. Eller det kan handla om en själv utan att man visar sig själv. Man kan låtsas precis vad som helst.

jag är i rummet
rummet skakar och låter
jag blir skräckslagen

                                                         av Dan


muren av Dennis Sördén
När vi hade arbetat några veckor med vårt Tranströmer-tema kändes det naturligt att samla de bästa texterna och bilderna till en liten bok. Vi har använt oss av Sigtuna kommuns tryckeri som har gjort ett jättefint jobb med att få fram färgerna och texterna på bästa sätt. Nu kommer vi att försöka sälja boken, för den kostar ju att framställa. Blir det någon vinst, ja då får vi se vad vi ska använda den till. Något för att ytterligare utveckla skrivandet i vår lilla grupp kommer det säkert att bli! Boken kan beställas här. Den kostar då 50 kr + porto.

Här kan ni läsa mer om boken och oss.



söndag 27 november 2011

Mahler och Anna Larsson

Mahlers Kindertotenlieder på Konserthuset i lördags med Anna Larsson. Eller Pers Anna Larsson, som hon också heter. Musiken är så tät. Så känslomässigt starkt berörande. Och så oerhört svår att göra rättvisa efter Kathleen Ferriers uttolkning. Många har gett sig på den men få har satt så djupa spår som Ferrier. Mahler tonsatte Friedrich Rückerts dikter 1901-1904 och 1907 imiterade verkligheten dikten: Mahlers yngsta dotter i äktenskapet med Alma Schindler dog  i scharlakansfeber!
Anna Larsson. Så stor ute i världen. I Sverige välkänd för operapubliken och för en del andra som särskilt intresserar sig för vokalmusik i den klassiska genren. Pers Anna Larsson från Vattnäs söder om Orsa är Sveriges alt-röst i världen! I storhetsordning att jämföra med Jussi Björling! Sopraner finns det många av och vi har ju Birgit Nilsson. Men altröster av dignitet är det mera tunnsått av. Den intensitet Anna Larsson har i sin röst, den djupa styrkan i det låga registret och den alldeles felfria fullt egaliserade rösten hela vägen till hennes högsta toner är makalös. Just i Kindertotenlieder har hon bruk för hela sitt kunnande, hela sitt register. Och hon griper publiken på konserthuset på ett sätt som blir fysiskt påtagligt  När sista tonen klingat ut i Kindertotenlieder måste man ta sig ur ett meditativt musikaliskt själstillstånd till platsen här och nu i konsertsalen och begripa att musiken var över! Den tystnad som uppstod efter sista tonen i "In diesem Wetter, in diesem Braus" blev lika ekande stark som applådåskorna efteråt! Ja, Anna Larssons framförande av Kindertotenlieder var över och det vi varit med om är svårt att beskriva annat än att musikens magi gestaltats och förkroppsligades på ett sätt som få av oss, som var där kommer att glömma.

Det som är märkligt med Anna Larsson är att det finns mycket få inspelningar med henne. Varför? I min hylla finns en tidig Anna Larsson i Rosenbergs "Den heliga natten" på Naxos. Alt-rapsodin av Brahms och Mahlers 3:e symfoni är av senare datum. Men å vad jag saknar en inspelning av Kindertotenlieder, das Knaben Wunderhorn, das Lied von der Erde m.fl. Efter lördagens konsert på Konserthuset i Stockholm blir gapet efter henne i skivhyllan ännu större! Hon behärskar ju hela altrepertoaren. Från Wagners Erda till Händel. För mig är det fullständigt obegripligt att inte skivbolagen står i kö och erbjuder hur feta skivkontrakt som helst.